Ännu mer trött & sliten.

vilken jävla skitdag. Allting började med att jag halvsov mellan 5-6 eftersom jag låg och funderade på om jag verkligen hade ställt min klocka rätt och om bussen verkligen går klockan sju eller om det är sex. Sen fortsatte det med att jag snooza 3-4ggr innan jag lyckades kliva upp och ta en dusch. Sen gick det väldans fort med allting. kläder, smink, frukost, packa ner skolböcker och annat nödvändnigt och sen bege sig ut till bussen vid tio i sju lite lätt springande. Ser då att bussen inte står bakom kiosken som den ivanliga fall brukar göra vid den tiden. Men så tänkte jag att det kanske kom snart. Men det gjorde den inte. Om nu mamma hade varit hemma idag så hade jag förstås ringt till henne och sagt att hon skulle fått skjutsa mig, men det var hon ju självklart inte. Enda gången i världshistoren, nästan. Hon åkte till min syster i Gävle igår föratt skjutsa ett av hennes marsvin till vetrenären eftersom han var förkyld, knappt åt någonting och var bara jätteslö. Så oturligt nog så fick jag stå kvar där i snöovädret.  Medans så ringde jag till pappa, som ringde till xtrafik.

Sen kom bussen 07.20 vilket gjorde att jag missade 172:an som jag egentligen skulle åkt med OCH tåget som jag annars hade kunnat åkt med. Så jag ringde till pappa igen, han ringde xtrafik som sen ringde upp mig och prata och försökte lösa problemet. Lösningen blev den så att jag fick vänta till 07.50 då jag skulle ta ljusdalsbussen och sen vidare därifrån med hudikbussen. (Vilket skiljde bara 5 minuter emellan.) och sen ifrån hudik taxi ut till skolan.

Och visst, det funkade ju. Men jag gör helst inte om det fler gånger.

Det roligaste med det hela var att han som körde taxin hade bott i samma område som jag bor i! Han hade även varit med min mamma när dom var liten. Fast mormor tyckte han var så busig så att han fick inte vara med dom om han inte skärpte sig sa han. Typiskt exempel på att världen är bra liten.

Det roligaste med det var att när han började fråga vart jag kom ifrån och så, så svarade jag ju sen när jag började fråga precis vart jag bodde & vad jag & mina föräldrar hette, då blev det faktiskt lite läskigt. För han berättade ju inte förrens efteråt att han hade bott där och att han kände typ halva min släkt och familj. Jag trodde ett tag där att han skulle komma och hemsöka mig.

Kommentarer
Postat av: Lisa

sv: Det gör jag med ;)



Kram

L


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback